Telefonvett

Jag kan bli så trött på vår telefonkultur ibland, t ex ohyfset att svara i sin mobil bara för att berätta att man inte har tid att prata. Framgår inte det ganska tydligt om personen ifråga låter bli att svara?! Nej, då bemödar man sig om en direkt förolämpning istället:
”Hej! Jag vill bara att du ska veta att du är bortprioriterad.
Och jag ville säga det personligen. Hejdå.”

Finns det ingen vett och etikett för telefonanvändare? Jag har letat, och det mest aktuella jag hittade var en liten folder från 1971 om telefonvett. Denna skrift är utgiven av informationssektionen på Televerket.



Här kommer några utdrag:

Innan Ni ringer
Tänk igenom vad Ni ska säga. Det kan ofta vara bra att göra minnesanteckningar före samtalet.

Tala tydligt
Håll telefonluren rätt. Minspel och gester är inte till någon hjälp i telefon. Därför betyder röstens nyanser och uppfattbarhet så mycket mer. Namn och siffror bör repeteras (Krångliga ord bör bokstaveras –se sista sidan för bokstaveringsalfabet)

När Ni talar med en obekant
Undvik tilltal som ”damen”, ”min herre” och dylikt. Ta reda på vem Ni talar med och använd namnet. Om vederbörande har en yrkestitel så använd gärna den –säg annars Ni. En god regel är att genast vid samtalets början anteckna titel och namn på den man talar med.

När ni slutar samtalet
Lägg aldrig på luren utan att vara säker på att den Ni talar med inte har något mer att säga.

Televerkets informationssektion borde återuppstå och ge ut en (kanske lite lätt moderniserad) upplaga för de som behöver lära sig lite telefonvett. Tore, Erik, Ludvig, Erik, Filip, Olof, Niklas, Viktor, Erik, Tore, Tore.

Ny teknik

Jag har en ny mobiltelefon! Den är snygg, har bra funktioner, och sen som lite extra bonus sådär så är den också dvärganpassad. När jag försöker trycka på en knapp så trycker jag med min klumpiga tumme in drygt hälften av alla tillgängliga knappar. Jag har under dagen ringt telefonnummer jag inte visste fanns… De som svarade var minst lika förvånade som jag! De visste nämligen inte att jag fanns, så där skedde det i och för sig ett visst kunskapsutbyte.

Men jag kanske kan anpassa mig vid storleken. Min tumme krymper i enlighet med Darwins teorier om evolutionslära och avståndet mellan mun och öra krymper drastiskt. Så kan mobiltelefonerna fortsätta att minska i storlek och säljas under en ny och käck slogan:
”Har du sett min nya mobil? Inte jag heller!”
Och med varningstexten:
”Ej för barn under 3 år. Innehåller smådelar. Bör ej sväljas.”

Skägg är ett alternativ

Ibland ifrågasätter jag min tillgång på fungerande hjärnceller. Jag lägger frivilligt små bitar av vax i nyllet för att rycka bort de stackars fjun av hår som bosatt sig på till exempel min överläpp. Det gör ont. Det gör väldigt ont. Och jag är uppenbarligen väldigt korkad, för jag vet hur ont det gör, och ändå gör jag om det. Ett bevis på intelligens är förmågan till inlärning. En unge lägger bara handen på spisen en gång, springer man in i en vägg med huvudet före så lär man sig! Det här gör ont, det här ska jag försöka att undvika i framtiden! Hur förbannat svårt kan det vara?!

Nej, det är inte svårt. Jag har lite småludna ben också och en mustasch skulle säkert vara pricken över i:et!

Så nära men ändå så långt ifrån…

Jag var i Köpenhamn idag. En halvtimme med tåget från Malmö till våra danska grannar. Som svensk är man ju inte så förtjust i sina grannar, man ska hålla sig på sin kant. Jag klarade mig nästan från att prata med någon, men bara nästan. Jag var tvungen att fråga var det fanns en bankomat. Och än en gång envisas jag med att prata svenska eftersom ”det är ju så nära till Danmark ändå och vi förstår säkert varandra”. De svarar på danska och jag förstår ingenting. Det här har jag varit med om tidigare. Ganska många gånger faktiskt, och det slutar i princip likadant varje gång. Jag ler generat och säger tack, stannar kvar och försöker processa informationen jag fått utan någon som helst framgång. Förtvivlan. Dansken som hjälpte mig går vidare men sneglar lite åt mitt håll, ser mitt ansiktsuttryck och undrar om han eller hon skadat mig med sin brist på konsonanter.

Väl tillbaka i Sverige igen pratar jag oavbrutet, med kvinnan på busshållplatsen, med busschauffören på vägen hem, med någon stackars kille utanför min närbutik som verkar ha väldigt bråttom…Jag är bara så glad över att de förstår vad jag säger! Men jag tänker inte ge mig, man måste kunna prata med sina grannar. Nästa gång jag är i Köpenhamn kanske jag kan urskilja en dansk mening. Så jag kan få ut de där förbannade pengarna…

Surjämte

Jag har blivit kallad för surjämte!
Det här känns inte bra. Skulle koordinaterna för min uppväxt medverka till att jag skulle vara tjurig och sur till mitt lynne?! Det är ju fullständigt absurt, för att inte säga diskriminerande… Dra alla jämtlänningar över en kam sådär bara utan att ta reda på hur det egentligen ligger till??

Jag blir så förbannat sur.

Om kommunikation

Jag tappade den, den gick sönder, och i samma ögonblick flimrade det till framför mina ögon och jag fick svårt att upprätthålla balansen.

Jag erkänner, jag är beroende. Jag har låtit stora delar av mitt liv upptas av en portabel uppfinning tillverkad av Sony Ericsson. Vad är det som gör att vi måste vara så förbannat tillgängliga jämt och ständigt egentligen? Sitter på bussen, det plingar till någonstans i närheten, det kanske var min? Jag tar upp min mobiltelefon men ser i ögonvrån samtidigt hur tonåringen bredvid mig börjar svara på ett sms. Det var inte min. Jag och sju andra på bussen lägger besvikna ner våra mobiler igen.

Tänk när det inte fanns mobiltelefoner! Det var så mycket man gick miste om! Det hände till exempel väldigt sällan att någon svarade i telefon när de satt på toaletten.
”Hejsan! Kan du vänta lite bara?” (spolljud) ”Så. Nu är jag färdig.”
Vad säger man? ”Gick det bra?”

Jag har förstås redan köpt en ny mobil.
Och jag har kollat, den går att stänga av.

The Glamourous Life 26

I denna följetong ges färsk information om det glamorösa livet som ståuppkomiker samt lite ostrukturerade tankar på vägen...

Ett besök i den svenska musikvärlden
Jag var på P3 Guld i helgen, den stora glamorösa musikgalan i Göteborg där Sveriges Radio delar ut priser för olika musikprestationer, ett fantastiskt evenemang! Min pojkvän Mats har ett genuint musikintresse och det var hans idé att vi skulle dit. Min personliga kunskap om svensk musik har dock alltid varit en smula begränsad…Jag gillar musik, tro inget annat! Men jag har sett sammanlagt tre musikvideos i hela mitt liv, och jag kan inte räkna upp många svenska grupper (är Idolvinnarna en grupp?) än mindre identifiera dem när jag hör dem på radio eller ser dem på TV. Det är lite pinsamt, jag vet. Men jag lovar, det blir ännu mer pinsamt när man är på en direktsänd svensk musikgala… Jag kände mig lite som Carl Bildt på Butterix, förhöjd puls, väldigt nyfiken men samtidigt lite rädd.

På biljetten stod det att våra platser var på rad 13. Det kändes bra, lite mitt i salongen sådär. När vi kommer dit så har de flyttat fram rad 13, till en stolsrad ungefär 7 cm från scenen. I princip på scenen faktiskt. Jag befinner mig alltså max en halvmeter från storheter som… ja… Nån kille från Suede var där. Han var tydligen väldigt känd. Men han vann inget. Sen vet jag att Timbuktu och Christian Walz var med. Men jag är inte helt säker på vem som var vem. Ett rockabilly-band spelade Booten Anna med lite countrystuk, och jag tänkte ”Är det så där Basshunter ser ut?”. Det var det inte visade det sig, det var bara några som skulle spela upp alla nominerade till Årets låt. Förvirrande. Och man ska tydligen inte ställa frågor som ”Vilka är the Hives?” när man sitter en halvmeter från en direktsänd mikrofon i Sveriges radio.

Men det var en enormt rolig kväll! En helt fantastisk upplevelse även om jag inser att jag inte riktigt förstår vidden av den. Att i två timmar sitta så nära en mick som når ut till hela Sverige var dock lätt påfrestande för en ståuppkomiker. Jag var på väg upp på scenen flera gånger… ”Mår ni bra? Har ni tänkt på det här bandet, vad är det nu dom heter…”

PS. P3 Guld sänds i SVT1 imorgon onsdag kl 20.30 om ni vill ha en mer nyanserad bild av evenemanget. DS.


Veckans citat:
Min pojkvän i ett ogenomtänkt ögonblick:
”Har du aldrig funderat på att börja med tyngdlyftning?
Du har ju kroppen för det!”

Jag satte mig på honom tills han bad om ursäkt.


Glamorösa höjdpunkter under veckan:
Fått brev från Skatteverket gällande de månatliga skatteinbetalningarna för firman.


För övrigt...
…presenteras en ny undersökning som visar att
kvinnor i Borås får flest orgasmer i landet.
Något för deras kommunpolitiker till en ny, fräsch slogan?
”Hej vad det går i Borås!”


Tack för god kritik!
Det har höjts en del röster om att Glamourous borde komma ut oftare. Jag tackar för berömmet, och nu har jag startat min egen blogg speciellt för er! Den uppdateras hyfsat ofta, här får man också gärna kommentera om det är nåt man vill tillägga.

Min blogg finns på http://ostrukturerat.blogspot.com/
(eller via min hemsida http://www.komik.se/) Lägg den på favoriter :-)


Vad händer härnäst?
- Köpenhamn 27/1
Firmajobb för telefonförsäljare

- Harrys Jönköping, 1/2
Klubbjobb tillsammans med Adde Malmberg


Vad händer i humor-Sverige just nu?
Är du i Stockholm i februari, försök få tag i en biljett till Kvarteret Skatans scenshow på Rival. De få biljetter som finns kvar hittar du här.

Big Comedy heter turnén som åker runt till ett antal svenska städer med tio av de i särklass bästa komikerna i Sverige, för mer information se denna sida.

Dessutom håller man just nu på med inspelningarna för den nya säsongen av Stockholm Live på Södra Teatern i Stockholm, för mer info och biljetter se Södra Teaterns hemsida.

Sen har förstås Malmö Comedy Klubb sin premiär 1 mars, det blir en grym säsong! Biljetter släpps i mitten av februari nån gång på Kulturcentralen.

Och för alla som bor i närheten av Malmö och inte kan vänta så länge så startar snart också Gatan Bar med sin rookieklubb ”Standup på Gatan” bredvid Lilla Torg, där är det premiär 14 februari kl 20.00, gratis entré.

Ha det gott så länge!!!

Uppfinningen vi alla väntat på…

Nu är de här!!! Underkläderna som diskret filtrerar bort dina fisar...
Det är sant! Jag har läst det på Aftonbladet!
Känner du dig oattraktiv och illaluktande, dra på dig ett par såna här trosor eller kalsingar så är du bara oattraktiv sen! De är nämligen ungefär lika sexiga som Fredrik Reinfeldts budgetproposition och har i övrigt stora likheter med en konsumkasse utan tryck.

Fan, kan man inte bara få fisa i fred…

Jag fick förresten reda på att jag borde registrera min blogg som jag skriver här i Malmö på bloggkartan.se. Så kanske man får ett bloggogram av någon trevlig granne i bloggosfären!

SNÖ!!!

Och så blev det riktig vinter i Skåne, snön vräker ner till alla ungars förtjusning. Det kommer alltid som en överraskning, som vanligt vid den här årstiden… Skånevintern kan vara rätt odräglig när den visar sig från sin värsta sida, men denna vinter har hittills ändå varit rätt skön och dessutom varm! Man får ju inte låtsas om att man gillat värmen förstås eftersom den beror på växthuseffekten, så man får gå omkring och småmuttra i solskenet för att miljöpartisten inom en ska hålla käft.

Men nu slipper man det för nu är det slut på låtsasvintern för den här gången. Ta chansen, ring runt polarna för ett organiserat snöbollskrig!

Att blogga eller inte blogga

Jag har länge skickat ut nyhetsbrev och lämnat små funderingar på min hemsida då och då, så var det en kompis som tyckte att jag skulle göra en blogg och publicera alltihop retroaktivt. Jag hade i och för sig börjat intressera mig lite för fenomenet, men jag var lite tveksam till att blogga själv. Min pojkvän Mats med bloggen "Klocklös i tiden" är dock en av Sveriges mest rutinerade bloggare, så jag blev lite inspirerad trots allt och till slut gjorde jag slag i saken…

Och nu har jag till och med hunnit med en bloggträff i Stockholm! Det snackades RSS-flöden och bloglines och ping och allt möjligt konstigt och jag bara nickade och log :-) Men en del av det som sades fattade jag i alla fall ("Hej! Hur mår du?"), och det var kul att träffa trevliga människor! Här är lite bilder från tillställningen.

För övrigt var vi och såg ett genrep med Kvarteret Skatans scenshow på Rival när vi var i Stockholm, och jag har bara en kommentar: KÖP BILJETTER!!!

Att byta jobb

När bör man byta jobb? Jag har en kompis som funderar på att byta jobb, men hon är osäker på hur hon ska göra och frågade mig. För henne och alla andra osäkra har jag här gjort ett kort och enkelt webbtest för ett snabbt svar!

- Är du avundsjuk på en arbetskamrat som ska avskedas?
- Brukar du boka in en rotfyllning hos din tandläkare för att få vara lite ledig?
- Föredrar du en valfri könssjukdom före ett samtal med chefen?

Har du svarat ja på en eller flera av ovanstående frågor så bör du i alla fall överväga att gå till arbetsförmedlingen.

Som ståuppkomiker...

Som ståuppkomiker möter man många människor, och då och då träffar jag personer som säger ”kommer du ihåg mig?” Som killen som hörde av sig efter Stockholm LIVE:
”Jag såg dig i TV! Minns du mig? Jag hånglade med en av dina polare våren -93. Vad kul att det går så bra för dig!”

Jag mindes inte honom tyvärr. Inte min polare heller. Men det är kul med folk som tar kontakt ändå, det är lite charmigt! Oftast i alla fall. I somras efter ett gig kom det fram en snubbe som jag tydligen träffat för länge sen i min gamla hemstad Östersund.
”Jag kände igen dig direkt!” sa han. ”Men du var väldigt mycket spinkigare då förstås.” Tackar tackar... Först blev jag sur, men jag är scout, man får försöka tänka positivt!
”Hurra!" tänkte jag, "jag är fortfarande spinkig!”

Förutom att uppträda själv är jag ordförande för en standupklubb, Malmö Comedy Klubb (gissa var den ligger), och just nu sätter jag ihop programmet för vårsäsongen med premiär 1 mars. Det kommer att bli en lysande uppställning av Sveriges hetaste komiker! Bor du i eller runtomkring Malmö är det läge att hålla utkik efter biljetterna som släpps i februari på Kulturcentralen, tillsammans med programmet. Jag kommer också att publicera programmet här.

Andra ställen man kan se standup på i Malmö under våren är Gatan Bar, en öppen scen för nya komiker, Mäster Johansgatan 15 (vid Lilla Torg) i Malmö. Standup på Gatan som klubben heter har säsongspremiär 14 februari, på Alla hjärtans Dag. Sen kör klubben alla onsdagar i februari och mars, showtime kl 20.00 (det är dessutom gratis inträde, så kom i tid).

Nyårslöften

Jag avgav inga nyårslöften i år. 1 januari är så förbannat pretentiöst på något vis, en så definitiv start! Ring ut det gamla, ring in det nya...Och misslyckas du nu så har du ett helt år framför dig av misslyckande!

Det här är helt enkelt inte lönt, jag ska starta en ny trend istället:

APRIL-LÖFTET!

Det är inte från något speciellt datum, utan man har en hel månad på sig att lova, omformulera löftet, starta om, känna efter lite hur det känns. Mycket större förutsättningar för att lyckas! Skulle man sen ändå misslyckas kan man alltid påstå att det var ett aprilskämt.

April-löftet ger dessutom en mycket längre startsträcka än denna förbannade nyårsnatt... Vem kan tänka klart och ta viktiga beslut om sitt liv samtidigt som norra Europas samlade förråd av fyrverkerier smäller av ovanför skallen?? Ingen säger jag, ingen!! Det här borde man har genomskådat för länge sen!

LYSSNA PÅ LÄRKANS DRILL OCH LOVA I APRIL

"Kom och kolla!"

Man ser en vacker blomma, vänder sig till en kompis och säger "Kom och kolla! Titta så vacker den är!", eller om man köpt något riktigt smaskigt: "Mmmm, åh, du måste pröva! Smaka lite!"

Det är ju inte så konstigt kanske! Att man vill dela med sig av härliga upplevelser. Men när det handlar om mindre behagliga upplevelser så behåller vi de för oss själva för att skona vår omgivning...eller? Nej då, de är vi nästan ÄNNU mer generösa att dela med oss av...

"Åh fy vad vidrigt, kom och kolla!"
"Oooooh som det stinker, lukta här!"
Sitter man dessutom i ett sällskap så händer det inte alltför sällan att man skickar runt! Alla måste ju få lukta, det sker i en sorts solidarisk gruppövning...
"Jaha men blev du illamående av den där lukten så är det väl inte mer än rätt att vi också blir det, langa hit!!...Åh fy fan..."

Det verkar som att människor fascineras av det som stinker! Det måste vara därför det går så bra för Expressen och Aftonbladet.

"Den mänskliga faktorn"

Vad är det egentligen?
Och framför allt -varför accepteras det alltid som en fullgod ursäkt? Spelar ingen roll vad det är som gått snett, är det den mänskliga faktorn som är inblandad rycker vi på axlarna...
Man får en hiss i huvudet. Men vad i...?!! Jahaa, var det den mänskliga faktorn, jamen då så... Det är lugnt, jag godtar det. Gör inte om det bara! *skrockar lite*

Det här är nåt man borde kunna använda lite oftare i vardagen!
"Varför kommer du alltid försent på morgonen?!"
"Det är den mänskliga faktorn. Människan behöver sömn."

Det är en omänskligt smart ursäkt.