Rasistisk retorik

Idag publicerar Aftonbladet en debattartikel av Sverigesdemokraternas partiledare. Här kommer en kort sammanfattning:

Sverigedemokraterna anser att muslimer är farliga.
Sverigedemokraterna anser att muslimer är för våld.
Sverigedemokrater anser att islam hotar det svenska samhället.

Jag bor i Malmö, en stad som nämns som avskräckande exempel i artikeln. Visst är det mångkulturellt här, men det är INGEN som har hindrat mig att vara svensk! Aldrig nånsin faktiskt. Jag känner ett antal muslimer. Och hör och häpna:

Ingen av dem har slagit eller hotat mig.
Ingen av dem har hindrat mig att äta köttbullar eller smörgåstårta.
Ingen av dem har försökt få mig att konvertera till islam.
Ingen av dem har ens försökt att våldta mig.

Jag är inte rädd för muslimer. Däremot är jag enormt rädd för trångsynta människor. Och de är representerade överallt oavsett religionstillhörighet.

Jag älskar Sverige och jag älskar mina vänner oavsett de är kristna eller muslimer. I mina ögon är de nämligen människor i första hand. I Sverigedemokraternas värld är man dock inte människa i första hand. Där står istället fördomarna överst i partiprogrammet, där individen får en stämpel utifrån tillhörighet. Helt i enlighet med Adolf Hitlers filosofi.

"Alla judar är svin"
Alla muslimer är farliga.
Alla bögar är frisörer.
Och jag som är norrlänning håller alltid käften.