Från hjärtat

Vi pratar mycket men säger lite ibland. Och ofta är det som sägs bara en utfyllnad för att lätta upp det sociala livet. Som klassikern "hur mår du? Tack, bra!". Det är ett typexempel på en sorts verbal bukfylla, lättsmälta fraser som översvämmar våra liv.

Men visst. Man kan ju inte sitta med pannan i djupa veck och diskutera kvantteorier varje dag heller, man behöver lite enklare samtalsämnen också! Men även om det handlar om enkla fraser så borde man kunna lägga i lite mer känsla i dem. Att verkligen säga det från hjärtat, oavsett om man pratar om döden eller om varma mackor med champinjonstuvning.

Och varför denna utläggning? Jag var och åt på en restaurang, jag ska inte säga vilken. Jag kom fram till kassan, beställde min McFeast hamburgare och servitören lämnar över brickan med den mest nonchalanta versionen av "Smaklig måltid" jag någonsin hört. Jag fick plötsligt lust att skicka över brickan igen och säga:
"Appappapp, kom det där verkligen från hjärtat?? Sa du det för att du verkligen önskade att min mat skulle smaka bra eller för att du alltid säger så där när du lämnat över brickan? Nu tar vi det från början!!"

Men istället svarade jag med själlös rutin:
"Tack. Ha en bra dag."

Andra bloggar om: hjärta, socialt samspel, kvantteorier, idioter